Psykisk ohälsa artikel

Överviktiga barn i gruppen har sämre självförtroende och är mer benägna att bli mobbade. De har också en högre förekomst av utvecklingsstörningar, särskilt ADHD [13, 14]. CDC psykisk 50 insatser för fysisk aktivitet i samband artikel skoltid, de flesta med longitudinell uppföljning. Ohälsa de inkluderade studierna kunde ett stort antal visa sambandet mellan fysisk aktivitet och skolprestanda, kognitiva färdigheter och attityd [15].

Fysisk aktivitet under skoldagen kan förbättra akademiska prestationer. En svensk studie visade att 40 minuters daglig fysisk aktivitet under grundskolan ökade andelen pojkar som gick in i gymnasiet avsevärt, från 88 procent under åren före interventionen till 95 procent efter. Bland tjejerna märktes inte samma effekt: där ingången till gymnasiet redan var 95 procent före interventionen och marginalen för förbättringar var liten [16].

Det finns också bevis för att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom hos barn och ungdomar med eller utan diagnostiserad depression [17]. En forskargrupp vid gymnastik-och idrottshögskolan har sammanställt specifika tips för att öka fysisk aktivitet med en rekommendation om fler idrottstimmar i skolan, samt regelbundna pauser som pauser under stillasittande lektioner.

Rörelse bör vara en del av lärandet, till exempel organiserade fritidsaktiviteter som leds av personal eller studenter. Andra specifika råd är att inleda samarbete med idrottsföreningar som erbjuder motion direkt efter skolan och att utemiljön beaktas så att tillräckligt med utrymme ges för aktiva spel [12].

Balansen mellan digitala medier och andra aktiviteter ohälsa av digitala medier för arbete och underhållning har blivit en integrerad del av det moderna samhället [18]. Från 13 års ålder använder 2 av 5 barn en mobiltelefon i mer än 4 timmar om dagen, en andel som ökar med åldern. Samtidigt ökar tiden i sociala nätverk och dataspel [19].

Rapporterade negativa effekter av skärmtid inkluderar utvecklingseffekter [20], ökade psykiska symtom som aggression, ångest och depression [21], minskad tid för sömn och fysisk aktivitet och sekundära effekter som fetma och fetma [22]. Det finns också en koppling mellan mer skärmtid och låg fysisk aktivitet med lägre livstillfredsställelse, liksom psykosomatiska symtom [23, 24].

Tillståndet kännetecknas av överdriven skärmtid, mental absorption av spel, svårigheter att kontrollera speltid och psykiska symtom som depression, humörsvängningar och psykologiska preferenser för snabb mental belöning. Barn med utvecklingsproblem som ADHD och pojkar med skolsvårigheter och brist på impulskontroll var särskilt utsatta för att utveckla spelproblem [26].

Ökad användning av sociala medier kan ha en negativ inverkan på barns mentala välbefinnande [27, 28]. Ett antal studier har rapporterat om effekterna av sömnförspänning och att ökad tid på digitala miljöer medför en ökad risk att drabbas av mobbning och trakasserier ändra uppgifter edgångssammanträde nätet.

Således verkar effekterna bero både på de hälsofaktorer som används, gå utöver omfattningen och på hur man interagerar med materialet på skärmen [29, 30]. En studie som följde cirka 3 barn i 4 år kunde finna att mer tid på sociala medier förutspådde psykisk ökning av depressionssymptom [31]. Specifika råd till skolan inkluderar bland annat insatser som främjar interpersonell interaktion: lektioner, utan mobila enheter, pauser och måltider, samt aktiv information om medias hälsoeffekter och att hjälpa barn att känna igen problematiskt innehåll och olika typer av trakasserier online [12].

Den skolbaserade life science-läroplanen är en del av en regelbunden verksamhet i många länder, men inte i Sverige. En undersökning av Association of School Physicians for School years fann att mer än 80 procent av grundskolorna saknade skriftliga strukturerade program för att främja mental hälsa [32]. Det faktum att hälsofrämjande program inte används kan bero på bristande kunskap om dem.

Goda kontaktytor mellan folkhälsoforskning och lärare är en förutsättning för att alla elever ska få tillgång till utvärdering av hälsofrämjande program i skolan. Who: s globala projekt "skolor som stärker hälsan" startade HPS med målet att främja en god skolmiljö med fokus på psykisk hälsa och lärande. Initiativet omfattar ett antal olika insatser som görs med olika metoder inom olika områden.

En cochrane-metaanalys av 67 kontrollerade HPS-studier har visat flera positiva effekter av livsstilsinterventioner kopplade till mental hälsa. Även om effekterna i sig var relativt små kan de vara viktiga på befolkningsnivå [33]. Förbereda staten för medicinsk och Social bedömning SBU har i uppdrag att se över det aktuella kunskapsläget för skolprogram som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn.

En översyn av skolprogram som förhindrar psykisk sjukdom [34], medan en översyn av marknadsföringsinsatser pågår. SBU har också tidigare genomfört skolbaserade programgranskningar []. Vilken roll spelar kraven i skolan och läroplanen? En ny läroplan för grundskolan har lanserats i Sverige [38]. Artikel indikerar för alla ämnen de specifika kunskapskrav som måste uppnås för de olika godkända betygsnivåerna A-E.

grad F betyder inte godkänd. Dessa krav gäller även för traditionellt praktiska ämnen. Dagens läroplan gör det svårt för studenter med mer praktiska än teoretiska talanger att lyckas även i ett praktiskt ämne. En rapport från Skolverket visar att mindre än hälften av lärarna anser att kunskapskraven är tydliga. Lärare har också svårt att förklara för eleverna vad som krävs för att få olika betyg [39].

För studenter med svag teoretisk talang finns det inget anpassat pedagogiskt stöd i de normala variationer som anges i läroplanen. En svensk studie visade att elever med icke godkända betyg från minst ett ämne hade signifikant lägre poäng på kognitiva tester [40]. I en annan svensk studie undersöktes elevernas resultat på ett matteprovsprov och förekomsten av särskilt stöd.

Författaren drar slutsatsen att situationen är för elever som visar mycket dåliga resultat i ett tidigt skede, och frågan togs upp om alla elever har förutsättningar att uppnå nivån på den obligatoriska skolplikten [41]. Enligt skollagen ska skolan främja alla elevers utveckling ohälsa utbildning [11]. Ju fler riskfaktorer du utsätts för, desto större är risken att drabbas av psykisk sjukdom.

Men skyddsfaktorer kan mildra effekterna av riskfaktorer. Risk-och skyddsfaktorer påverkar skyddsfaktorer, såsom goda sociala relationer och att känna sig involverad i samhället, vara fysiskt aktiv och äta bra, få tillräckligt med sömn och återhämta sig, eller någon form av anställning eller hobby som verkar meningsfull och hur du gillar det.

Det kan också handla om bra boende och en trygg närmiljö. Riskfaktorer finns i många olika aspekter och handlar om både sociala relationer, levnadsvanor och levnadsförhållanden och hälsa. Till exempel kan det finnas problem eller andra problem i familjen, risken för alkohol-eller artikel, funktionshinder eller kronisk sjukdom, ensamhet, arbetslöshet eller annat utanförskap psykisk stress på jobbet eller i skolan.

Alla kan drabbas av en psykisk sjukdom. Det finns många faktorer som påverkar en persons eget beteende och förhållanden, hans nära artikel och i samhället som helhet. Många av dessa faktorer kan påverkas, åtminstone på lång sikt.