Hur börja folkmordet i rwanda

Så hur kan omvärlden tillåta detta att hända? Efter förintelsen lovade världssamfundet att aldrig tillåta folkmord igen. Därför lovade FN: s medlemsstater efter världskriget att skydda människor från brott mot mänskligheten, var de än befinner sig i världen. Börja slutet av det kalla kriget, i början av talet, många väpnade konflikter i maktvakuumet hur uppstod när supermakterna drog tillbaka sitt stöd.

Samtidigt såg världen med USA i ledarskap sin chans att få FN att skapa den värld det borde vara när supermakterna inte längre behöver stoppa alla resolutioner i FN: s säkerhetsråd, som är en del av det kalla krigets rivalitet. Därför förvärrade Förenta staternas Förnedring i Somalia interventionen i Rwanda, varför USA inledde en omfattande fredsbevarande operation i Somalia orsakad av hungersnöd, där ett fullvärdigt inbördeskrig bröt ut, men insåg för sent för att ta vatten över huvudet.

TV-bilder av somaliska rebeller som drar ut liken av dödade amerikanska soldater efter att bilar släpptes till världsomspännande media, vilket skulle visa sig vara förödande för Tutsi-befolkningen i Rwanda. För efter misslyckandet i Somalia vägrade Usa att skicka beväpnade trupper till den afrikanska kontinenten. Att erkänna folkmordet i Rwanda i denna situation skulle vara att ingripa, vilket var politiskt omöjligt.

Frankrike, en annan permanent medlem av FN: s säkerhetsråd, ville för sin del inte blanda sig i folkmordet handelsförbindelser med Rwandas Huturegim, oavsett hur det kan låta. Vid tiden för folkmordet hade FN redan en militär närvaro i Rwanda som ett resultat av den väpnade konflikten som bröt ut efter årtionden av konflikt när rebellrörelsen inledde ett rwanda mot Huturegimen i Kigali.

Rebellerna var tutsier och började med sin exil i Uganda. Tre år senare nåddes brandmän, och FN beslutade om en fredsbevarande operation för att kontrollera en ny maktfördelning mellan parterna och en återgång till Fred. Mitt i denna osäkra tid anlände en liten FN-styrka till Rwanda nedanför, men den var för liten för att förhindra den katastrof som snart skulle bryta ut.

Hutuextremister rekryterar dödsskvadroner för att sabotera fredsprocessen, och extrema delar av den rwandiska regeringen och militären har lanserat en propagandakampanj som inte tål det tyska nazistpartiets tal.

De gjorde det framför FN och därmed hela världen. De har skapat Milisgruppen Interahamwe, där arbetslösa ungdomar lätt kan rekryteras och de kommer att bli den mest mordfronten. Befolkningen matades av hatpropaganda i tidningar och radio, och snart blev tutsierna avhumaniserade av den vanliga mannen. FN var redan varnat i början eftersom regimen planerade folkmord.

Varningen kom den 11 januari från en tidigare högt uppsatt Rwandaisk regeringstjänsteman. Han blev tydlig för sig själv genom att tilldela en mycket exakt uppgift att vara ansvarig för att träna Interamwe-milisen, som endast förväntades i huvudstaden för att hur förmågan att döda tutsier på 20 minuter. Efter att den Rwandaiska presidentens plan hade skjutits ner när han åkte hem från fredssamtalen i Arusha den 6 April greps extrema delar av regeringen och militära myndigheter i Rwanda.

Mordet började på morgonen den 7 April efter att regeringen anklagats för Tutsi-rebeller i Uganda. Tillsammans med Interahamwe gick de Rwandaiska härarna in för att först döda den politiska oppositionen för att underlätta rörelsen ytterligare och eliminera Tutsiang-befolkningen. Folkmordets folkmordet antog helt enkelt att alla skulle dö, att ingen skulle överleva. Planerar att döda Hur i detta skede av FN-kampanjen, tio belgiska FN-soldater kidnappades för att rwanda Rwandas premiärminister.

Det finns många bevis för att folkmordet var välplanerat och noggrant organiserat. När mordet började hade milisgrupperna omkring 30 medlemmar. Huturegimen fick ursprungligen stöd av både västvärlden och den Romersk-katolska kyrkan i Rwanda. Men ganska snart började kritiken av omvärlden av President Habiariman och Khaturegiman växa i kraft och presidenten tvingades till förhandlingsbordet i augusti samma år, ett fredsavtal kom överens mellan regimen och RPF.

FN bildade unamir fredsbevarande styrka, som skickades till landet för att säkerställa att vapenvilan respekterades av båda sidor, men styrkan var inte särskilt stor, utan skulle mestadels bara fungera som en buffert mellan de två sidorna för avskräckande ändamål. Det var rwanda. Men bland de rwandiska extremisterna, som genomsyrade alla nivåer i den rwandiska administrationen och militären, kokade hatet över för fredsavtalet, som de ansåg vara ett svek.

Således fortsatte upploppen utan FN-styrkan på grund av dess numeriska underlägsenhet, förmågan att göra mycket åt det. Dess befälhavare, General Romeo Dallar, vädjade upprepade gånger börja FN om förstärkning och varnade flera gånger för att systematiskt folkmord var oundvikligt. Men FN har upprepade gånger ignorerat varningar och i stället gjort sin egen bedömning att situationen i Rwanda var tillräckligt stabil för att Unamir skulle kunna hantera den.

I April tvingades President Habiarimana återigen förhandla med RPF, som hotade att återuppta kampen mot regimen om inte presidenten lovade att ta rätt myndighet mot de alltmer extremistiska Hutustyrkorna i Rwanda, vilket han accepterade. Folkmordet [redigera wiki text] återstår efter offren för Murambi Technical School massakern i södra Rwanda. Konsekvenserna av det nya fredsavtalet har dock blivit ineffektiva.

Den 6 April mördades President Juwale habiarimana när planen han satt på sköts ner när han var på väg att landa i Rwandas huvudstad Kigali efter att ha återvänt från samtal i Tanzania. Det är fortfarande oklart vem som låg bakom Habarimanas mord, han hade motståndare i sin egen organisation som var missnöjda med fredssamtalen. Folkmordet annat som tyder på att Hutu-extremister är ansvariga är det faktum att Habiarimana sköts ner av en fransk missil som Frankrike sålde vapen till Hutu-styrkor under denna period.

Trots detta tog regeringen Tatrebeller att skylla, och den Hutunationalistiska milisen inledde sina attacker mot tutsier och hutuer, som de ansåg börja med tutsier eller var för misstänkta för RPF. Efter mordet tog premiärminister Agate Uwilingiimana makten i landet. Hon dödades dock av presidentens livvakter på morgonen den 7 April. Tio belgiska FN-soldater som följde med henne dödades samtidigt.

Folkmordet började cirkelträning kondition efter presidentens död. Enligt officiell statistik dödades tutsier och måttliga hutuer från 6 April till början av juli. Många av offren dödades med macheter, som Hutumilis importerade före folkmordet. Det internationella samfundets reaktion [redigera wikit text] vid en skola i Kigali.

I januari, februari och Mars bad han om förstärkning och logistiskt stöd flera gånger, men FN: s säkerhetsråd avvisade honom. USA förlorade nyligen Slaget vid Mogadishu i Somalia och Frankrike, Kina och Ryssland ansåg att FN inte borde vara inblandat i vad som ansågs vara "Rwandas interna problem." FN: s potentiella generalsekreterare Kofi Annan skrev att "du inte bör resa genom våld mot angripare och inte kan skydda offren eller beslagta tillgången på Hutumilis rwanda FN: s säkerhetsråd har nu beslutat att gå åt motsatt håll jämfört med Dallars ökade engagemang och exempel på oönskade att ta bort alla FN-soldater utom från landet, och samtidigt när folkmordet var som värst.

De utländska trupperna som kom till landet hade bara uppgiften att hjälpa sina medborgare att lämna landet. Trots att de visste vad som pågick vägrade flera ledande länder länge att kalla det folkmord, vilket enligt Ingvar Karlsson, chef för FN: s oberoende kommission för Rwanda, bidrog till en ytterligare försvagning av det internationella samfundets beredskap att ingripa.

Våldtäkt [redigera Wikitext] FN: s särskilda Reporter för Rwanda uppgav att under konflikten, våldtäkt var regeln, och om sexuellt våld inte förekommer, det var undantaget. Mellan och rwandiska kvinnor och flickor våldtogs under konfliktledaren Paul Kagame instruerade sina styrkor i Uganda och Tanzania att invadera Rwanda, där de kämpade mot regeringsstyrkor och börja interreligiös milis.

Inbördeskriget fortsatte i två månader hur som folkmordet. RPF besegrade regeringsstyrkorna och satte därmed stopp för folkmordet i juli efter folkmordet [redigera wikit-text]. Ett foto taget i en skolbyggnad i Rwandas år. Hutumilis är fortfarande aktiv i östra Kongo. Rättsliga konsekvenser [redigera Wikitext] i November 8, FN: s säkerhetsråd antog en resolution om inrättandet av en internationell domstol för att ställa de folkmordet för folkmordet inför rätta.

I Januari dömde domstolen 36 personer. Sju är stekt. Fem personer frikändes. Bland de dömda: Georges Rutaganda, andra vice ordförande i Interahamwe, dömdes till livstids fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Teonesta Bagosora, överste i den rwandiska armen identifierad som hjärnan bakom folkmordet, dömdes till 35 års fängelse för bland annat brott mot mänskligheten och uppvigling till folkmord.

Augustine Bizimungu, general och befälhavare - under Khaturegim-armen under folkmord, dömd till 30 års fängelse för bland annat folkmord och brott mot mänskligheten. Gene Kambanda, premiärministern, dömdes till sex livstids fängelse. Alois Simba, en överstelöjtnant, dömdes till 25 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Georges Rugiou, en RTLM-journalist, dömdes till 12 års fängelse för brott mot mänskligheten och folkmordsstörning.

Cirka 25 mål är för närvarande i domstolen.