Jämställdhet inom äldreomsorg

Fakta om äldreomsorgen i ljuset av de tre seminarierna om äldreomsorgen i tre seminarier i maj och juni bjöd SKR in kommuner, forskare och experter för att diskutera jämställdhet mellan äldre, ur olika perspektiv. Detta är ett komplext område med flera enkla svar och lösningar. Å andra sidan finns det mycket kunskap och erfarenhet av att arbeta med jämställdhet i äldreomsorgen över hela landet som verkligen förtjänar att lyftas fram och spridas.

Den första workshopen handlade om att tillhandahålla färdigheter. Andelen män som arbetar inom äldreomsorgen är fortfarande mycket låg. Samtidigt finns det fler likheter än skillnader mellan könen när det gäller vad som är viktigt när man väljer jobb och utbildning. Ungdomars attityd och intresse för jobb är ett inom för en bredare uppsättning äldre människor, men minst lika viktigt med fokus på professionella förändringar i mitten av livet och befintliga anställda.

Heltidsarbete som norm är också en viktig jämställdhetsfråga, men för att flytta till en heltidsorganisation krävs ett varaktigt och långsiktigt arbete. Det andra seminariet handlade om normer för kön och hudfärg i äldreomsorgen. Sverige har en tydlig könsbaserad arbetsmarknad, där normer påverkar yrkesval och utbildning, liksom vardagen för anställda och användare av äldre.

Förändrings-och utvecklingsinsatser pågår över hela landet för att utmana dessa normer och störa könssegregeringen i äldre människors, yrkes-och utbildningsverksamhet. Det tredje och avslutande seminariet handlade om trakasserier, sexuella trakasserier och våld i äldreomsorgen - ett svårt men viktigt ämne. Vad händer när viktiga mål som jämlikhet, rättvis och god vård överförs från politiska direktiv till praktiskt genomfört arbete?

Makt och inflytande i äldreomsorgen: strukturella förutsättningar och individuella uttryck i en muntlig fråga i riksdagen frågade en riksdagsledamot hur regeringen för vård och äldreomsorg tänkte agera för att förebygga rasism och diskriminering hos äldre. Anledningen till jämställdhet gällde en undersökning av tjänsteleverantörer av leverantörer, behandlingen av önskemål från vårdgivare och deras anhöriga bör inte övervägas äldreomsorg personer med invandrarbakgrund.

Brevväxlingen i riksdagen visar hur politiska beslut kan bidra till att skapa motstridiga politiska mål. Äldre är en arena för politisk styrning med politiska ambitioner och lokal förvaltning och resursfördelning. Bland ledningens dokument som syftar till att ta hand om äldre finns regeringens nationella handlingsplan för äldre. I planen är ett av målen att äldre ska få genomslag i samhället och i vardagen.

Detta sägs bland annat. Samtidigt, när äldres inflytande är ett prioriterat mål i vården av äldre, finns det andra lagar som kan bidra till att begränsa en äldre vårdgivares förmåga att påverka sin vårdsituation. Ett exempel är lagen som reglerar jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden SFS en annan lag som kan åberopas i detta sammanhang är lagen mot diskriminering SFS utöver de lagar som regleras av äldreomsorgen för olika yrkes-och vardagssamtal.

när det gäller etik och god vård. Det finns en otvetydig enighet bland inom, lagstiftare, forskare, lärare och personal inom vårdsektorn om att vård av äldre ska vara lämplig för en persons behov av vård. Frågan är dock vilka behov som anses vara legitima och i vilken utsträckning dessa önskemål kan betraktas som en nödvändighet eller bedömas som oupphörliga. Rätten till likabehandling och vår syn på vad välfärden bör innehålla i sin nuvarande nationella utformning kan ifrågasättas av politisk styrning och globalt inflytande.

Makt och inflytande har fått en inom komplex betydelse i den föränderliga äldreomsorgen, där centrala begrepp som kön, etnicitet och jämlikhet måste problematiseras. I detta projekt ligger makt och inflytande hos Svenska Seniorer i framkant. En sådan förändrad social aktivitet med ett antal aktörer på olika nivåer gör det nödvändigt att överväga frågor som rör politisk styrning och ansvar för äldre människors behov samt mänskliga rättigheter och skyldigheter att delta i utformning, underhåll och genomförande av tjänster.

Vi vill ta reda på både de strukturella förutsättningarna och de individuella uttrycken som får makt och inflytande. Genom att lyfta fram problemen med makt och inflytande hos Svenska Seniorer kan slutsatser dras kring var makten faktiskt ligger i relationen mellan politiker, tjänstemän och individen. Dessa resultat är viktiga ur demokratins synvinkel, eftersom de bidrar till problemet med öppenhet, öppenhet och ansvar inom ett av de viktigaste områdena i välfärdsstaten.

Specifika mål och syfte med projektet syftet med projektet är att studera makt och jämställdhet i en av välfärdsstatens praxis, äldreomsorgen. Hur ser den politiska styrningen ut?Vad händer när politiska ambitioner möts med lokal förvaltning och praktiskt vardagsarbete? Spänningen mellan politiska ambitioner, rättigheter, skyldigheter och var ansvaret ligger och hur ansvaret uppfylls inom kärnan i analysen av makt och inflytande på djupet.

Projektet lyfter fram flera jämställdhet perspektiv och utgår från äldre som är beroende av omsorgsutbudet i välfärdssamhället, anställda anställda på olika nivåer av äldre samt ledande politiker och tjänstemän. Vanliga problem för projektet: 1 Hur ser den politiska styrningen ut med en äldre oro för till exempel olika aktörers rättigheter? Hur kontrollerade du det över tid?

Det förväntas att projektet kommer att bidra till: i en bredare kunskap om förutsättningarna för de olika deltagarna i äldreomsorgen när det gäller makt och inflytande, II teoretisk och empirisk utveckling av makt och inflytande, som inkluderar både politiker och tjänstemän, samt vårdgivare och vårdgivare. Tolkat i termer av officiella rättigheter, äldreomsorg och ansvar är det en vidareutveckling av den metod jämställdhet Andersson arbetade med i sin avhandling för att synliggöra och studera de obemärkta processer som uppstår till följd av dessa förhandlingar.

SOU om gränserna för välfärd och villkorat medborgarskap fokuserar på en av socialförsäkringssystemets paradoxer. Baserat på ett vårdmöte mellan anställda och äldre, där ömsesidighet, intimitet och volontärism är idealiska principer, väcker den privata arenan hemma ett antal dilemman som kräver närmare övervägande. Ska till exempel en assisterad äldre person - oavsett vad lagen säger - ges möjlighet att själva bestämma vem som kommer hem för att anstränga sig?

Är det möjligt att hitta bra lösningar för dessa typer av etiskt svåra dilemman som finns i organisationen av hemvården? Jämställdhetspolitiken i linje med kraven i jämställdhetsplanerna präglade förutsättningarna för att möta vården med liknande Johansson-planer, som också finns för att säkerställa förutsättningar för etnisk mångfald. Det äldreomsorg att lagstiftningsvägen försöker skapa ett mer jämlikt, jämlikt och mångsidigt samhälle kan emellertid motsäga saker som är centrala för individuella rättigheter och valfrihet, vilket naturligtvis framträdde i det sena moderna samhället.

Jämställdhet är dock hur sådana riktade konflikter hanteras i politiska styrdokument. Det finns tecken på att den politiska kontrollen över äldre inom ökat på senare tid, till exempel på den nationella handlingsplanen för äldrepolitik. Men i vilken utsträckning politisk kontroll över äldre människor faktiskt kan kontrollera i praktiken är en öppen fråga.

Tidigare forskning har visat att det inte kan uteslutas att politiska beslut kan ha symboliskt värde, men inte fungerar som ett effektivt Rothstein-verktyg, de etiska principerna som styr vården av effektivitetsvägen uttrycks också i proffs och i vardagliga diskurser. Detta omger äldre med omsorg. Enligt Stebeli är kön och etnicitet inte tillräckligt problematiska i äldreomsorgen, liksom i konsekvenserna av förändrade vårdförhållanden.

Bensinpengar samåkning 2019 är det särskilt viktigt att problematisera kön och konsekvenserna av jämställdhetslagstiftningen. Det som verkar vara lika på en nivå är inte nödvändigtvis på en annan Andersson A. När man bedömer äldres behov, deras anhörigas förmågor och föreställningar om vad god hjälp är, blir det möjligt att se hur kvinnor och män möter olika förväntningar, och att deras behov bedöms jämställdhet olika Anderssonmönster; Brodin; Mossberg sand invandrare äldre människor reduceras till en kategori som antas ha gemensamma egenskaper och behov som skiljer sig inom kategorin julskinka hur gör man svenskar.

Etniska grupper tillskrivs ofta Brodin av en speciell kultur; en beskrivning av Forsell-projektet. Politisk styrning och politiska ambitioner kan läsas i de lagar och förordningar som omger äldreomsorgen, liksom i lokal styrning och hantering av alltmer knappa resurser hos äldre. Exempel på ledningsdokument och lagar är regeringens nationella handlingsplan för äldre och socialtjänstlagen.

Dessutom finns det olika lokala dokument som syftar till att ta hand om äldre. Det intressanta med styrdokument är vad det specifika innehållet består av och vad det inte består av: i vilken utsträckning behandlar dokumenten konflikter mellan olika mål och intressen som kan uppstå i praktisk verksamhet? Hur ser egentligen Kontrollen ut utifrån det problem som kan uppstå mellan vårdgivarens och vårdpersonalens rättigheter?

I vilken utsträckning är fenomen problematiska, såsom kön, etnicitet och sexuell läggning? I vilken utsträckning ska riktlinjerna för hur konflikter mellan olika intressen ska lösas?Hur har behandlingen av äldreomsorgen utvecklats över tid och hur ska denna utveckling äldreomsorg Även om det verkar som om det finns politisk kontroll över äldre, betyder det inte nödvändigtvis att mål faktiskt uppnås i verksamheten.

Det kan mycket väl visa sig att policyn i praktiken utvecklas vid ett möte mellan vårdgivaren och vårdgivaren. Därför är det nödvändigt att ställa inom om resultaten av politiken i olika typer av aktiviteter: Vad händer egentligen i praktiken med friheten för jämlikhet, genus och etnicitet äldreomsorg politiska ambitioner möts med den lokala förvaltningen i form av knappa resurser, rådande vårddiskussioner eller i fall där en enskild vårdgivares önskemål anses olämpliga?

Vad är betydelsen av husets och kroppens olika närhetszoner, och har det valfrihet för dem som är beroende av hjälp? Hur tolkas lagarna i praktiken? På hemmets privata arena ligger fokus på ett antal etiska vårddilemmor som behöver analyseras ytterligare på en specifik nivå för att få makt och inflytande. Vårdmötet kan ses som den ultimata utposten för demokratisk kontroll av samhället.

Vid ett vårdmöte, i varierande grad av vårdgivare och vårdgivare, bör den person som har rätt ha auktoritet i situationen. Husets arena kan beskrivas i termer av osynliga trösklar som måste förmedlas: rumslig, fysisk och intim. Rumsliga trösklar markerar övergångarna från den större allmänheten till de mer privata delarna av huset, och rummen kan sägas vara symboliskt laddade med kropp och intimitet i varierande grad.

De ytterligare tröskelvärden som måste passeras är tillämpliga på kroppen. När det gäller nakenhet och hjälp med hygien som Dusch, toalettbesök etc., kön är svårt att ignorera och trösklar som överskrids. Svårigheterna att lära sig om dessa situationer är väl jämställdhet av Johansson; en ung man; Isaksens skuld de teoretiska problemen med att koppla makt och inflytande på äldre kräver en ny, dynamisk och flernivåanalys på flera nivåer.

Vi använder implementeringsteori och teorier som fokuserar på vård och medborgarskap. I teorin om implementering av statsvetenskap finns det två huvudsakliga synpunkter på var makten ligger i förhållandet mellan beslutsfattare och sökande. Enligt det traditionella perspektivet finns makten i politiska samhällen. Vid allmänna val utses representanter som beslutsfattande församlingar, som i sin tur utser en verkställande myndighet som verkställer beslut med hjälp av administrationen.

Ur denna synvinkel ses förvaltningen som ett neutralt och relativt problemfritt verktyg för att genomföra Sannerstedts lösningar, vilket perspektiv också är användbart i fall där förvaltningen måste bestämma till exempel socialförsäkring som bostad för pensionärer. I det här fallet anges det noggrant i lagstiftningstexterna äldreomsorg vilka riktlinjerna ska betalas.

Enligt det andra perspektivet, lokal byråkrati, utövas makten officiellt av politiskt valda församlingar, men i praktiken finns det mesta av enskilda tjänstemäns makt. Detta gäller dock inte inom alla affärsområden. Anledningen till detta är att beslutsfattandet inom dessa verksamhetsområden kräver en hög grad av anpassning av situationen. Baserat på Lipskys arbete kan man således förvänta sig att den politiska styrning som utövas av valda församlingar över äldreomsorgen är svag, men avhandlingen får inte enhälligt stöd när den konfronteras med verkligheten.

Det finns exempel på att kommunpolitiker anser att äldre - och handikappomsorgen blivit föremål för allt starkare regeringsreglering Hillman m.fl. Dessutom kan politisk styrning komma från lokal nivå. I flera kommuner har mål och riktlinjer tagits fram inom handikappområdet och äldreomsorgen, som kan följa vårdpersonalen i sitt arbete. Den politiska styrningen måste också anpassas till de pågående förändringarna i bedömningen av vad som anses vara ett ansvar för samhället och individen.

Hwinden och Johansson pekar på förändringar som har belyst spänningar mellan olika aspekter av socialt medborgarskap. Kopplingen mellan rättigheter och skyldigheter har stärkts. Individuellt ansvar och valfrihet har kommit fram tack vare privatiseringen av offentliga tjänster och en tydligare trend mot individualisering. Deltagande i samhället blir allt vanligare, och medborgarna litar på politiker, tjänstemän och specialister.

Denna trend går mot tydligare övervakning av juridiska sociala rättigheter och förväntningar som också gör det. Individens rättigheter stärks och skyddet mot diskriminering byggs upp, dvs.Förändringar i könsroller och värderingar påverkar hur människor förstår och förhandlar om sina rättigheter, skyldigheter, tillhörighet och deltagande i community hall och Williamson; Lister et al.

Kommunal organisation av sjukvården kan också vara viktig för möjligheter till makt och inflytande. Äldreomsorgen prövas, vilket innebär att en särskild yrkesgrupp, ofta kallad vårdutvärderare, har officiell beslutanderätt över äldres behov i vårdinsatser. Analyserna visar att utövarna, dvs. I praktiken finns det minst fyra möjliga grupper av deltagare som kan ha makt och inflytande för att utföra ansträngningen.

Vårdbedömningar, vårdbiträden och sjuksköterskor, anhöriga och äldre förhandlar och påverkar vårdens natur. Påverkan av dessa ämnen kan inte lätt bestämmas från varandra, men de representerar olika förhållningssätt till makt och syn på äldres inflytande i relation till vård och relationer vid möten mellan olika ämnen Andersson b. Offentligt stöd kräver en problematiserande inställning till det demokratiska innehållet i vården.

Hur kan individers skyldigheter och rättigheter förstås i samband med vård, där mottagaren är beroende av andra i det dagliga livet? Är en beroende äldre person skyldig att få hjälp från någon i sitt eget hem? Därför kan behovet av hjälp med de mest intima i sitt hem motivera behovet av att välja vem som kommer att utföra hjälpinsatsen.

Respekt för vårdgivarens integritet kan leda äldreomsorg ett asymmetriskt förhållande som råder mellan den person som behöver hjälp och den som äldreomsorg hjälp, vilket starkare faktiskt innebär en något reserverad och avlägsen attityd för att kompensera för det faktum att passerande trösklar är vanligtvis begränsade till dem. Som ett lämpligt tillvägagångssätt är vi nära Sennet-metoden och implementeringen, som vi presenterade, är relaterade ur makt - och demokratisynpunkt, mycket intressant för tillämpning i hemtjänsten; Den vanligaste formen av public service-erbjudande riktar sig till hjälpsamma äldre i sina hem.

Organisationsformerna för hemtjänsten kan variera mellan kommunerna och många personalgrupper är delaktiga i arbetet med att hjälpa äldre. Studien kommer att genomföras i två avdelningar som behandlar den politiska ledningen av äldreomsorgen, den andra som fokuserar på utförandet av tjänster.

I den enhet som är förknippad med den politiska kontrollen av äldreomsorgen utförs analysen av olika förvaltningsdokument på statlig respektive lokal nivå. På central nivå kan detta vara relaterat till olika lagar och handlingsprogram som syftar till att ta hand om äldre, till exempel äldreomsorg och den nationella handlingsplanen för äldre. Förberedande arbete i form av statlig forskning kommer också att ingå i analysen.

På lokal nivå handlar det om att analysera valet av mål och riktlinjer för äldre som kommer att formuleras. Oavsett nivå studeras dokument med hjälp av kvalitativ textanalys. Kvalitativ analys av texten i allmänhet gäller frågorna i texten och för att ta reda på om de besvaras av Esaiasson et al. I det här fallet talar vi om att granska styrdokument utifrån olika kategorier som rättigheter, skyldigheter, etnicitet och kön.

Till exempel är de frågor som kan ställas i texten följande: vilka aktörers rättigheter är markerade? Förekommer fenomen som kön, etnicitet inom sexuell läggning? Regeringens riktlinjer för hur konflikter mellan olika intressen ska lösas? Delstudien syftar också till att undersöka hur den politiska kontrollen över äldre har utvecklats över tid. Därför genomförs intervjuer med ett antal nyckelpersoner på central respektive lokal nivå.

På central nivå består dessa nyckelpersoner av regeringsministrar, avdelningsstyrelser och medlemmar i olika utredningar som har varit centrala för äldres utveckling. På lokal nivå består nyckelpersoner jämställdhet socialnämndens ordförande eller motsvarande samt tjänstemän med ansvar för den övergripande planeringen av äldreomsorgen. Dessa grupper har olika möjligheter till makt och inflytande i utförandet av tjänster.

Inledningsvis skickas undersökningen till två anställda i en större stad. Undersökningen kommer att innehålla äldreomsorg och kommer att vara tydligt utvecklad och förtydligad i frågor när kön och etnicitet blir synliga i personalgruppernas arbete. De svar vi får under undersökningen kommer att vara avgörande för det fortsatta valet av respondenter, vilket säkerställer öppenhet för att ändra forskningsområdet.

Intervjuer genomförs parallellt för att förmedla intressanta frågor mellan grupperna och låta rösterna hålla sig ajour med varandra. Denna metodologiska metod har tidigare testats av Andersson A.